Kajsa-Lisa Larsson

nöjd

Nu undrar jag om jag någonsin kommer att bli nöjd. Kommer någon? Just nu är det ganska svårt att vara helt nöjd då jag har influensa men ändå måste dra ut med cykeln för att lämna/hämta dagis när det regnar. Men alltid är det ju något. Är det inte influensa så är det boendesituationen, eller lönen, eller finnen på näsan, eller ensamheten (eller kanske alla just precis på samma gång). Drivs vi bara av viljan att få det bättre? hela tiden? För de som har alla de där pengarna och lägenheten och kärleken, är de verkligen nöjda?

Jag har funderat på att sluta klaga, att bara gilla läget. Det är så jäkla tråkigt att negga. Jag är ju nästan alltid glad, men i min hjärna låter det annorlunda. Tänk om jag bara kunde få chansen att göra/ha det där istället för det jag gör/har nu. Då vore jag ju så mycket lyckligare. Eller?

Nöjd alltså, jag ska fan börja vara nöjd.

Synd bara att jag är roligast när jag är bitter.